Starta en Återbruksgalleria i Boländerna

Vi föreslår att Uppsala får en återbruksgalleria likt ReTuna i Eskilstuna.
Uppsala måste steg för steg bygga upp en cirkulär ekonomi:

I en tid som många upplever som tung och allt mer meningslös gäller det att hitta ljus som brinner och ger hopp om en bättre framtid. Klimatkris, inflation, pengar som inte räcker till nästa inkomst. Det finns ingen enkel helhetslösning, men en dellösning bland många är att vi tar vara på det vi har. Att vi steg för steg bygger en cirkulär ekonomi med återanvändning som en viktig del i ett liv där vi mår bättre. Följande åtgärder bör genomföras i Uppsala:

1. Smarta Kartan. För att kunna leva mer cirkulärt och klimatvänligt behöver vi känna till alla Uppsalas second hand-affärer, reparatörer och verkstäder så att vi kan handla billigt, klimatsmart och laga/reparera det som behövs. Smarta kartan startades av föreningen Kollaborativ ekonomi och Göteborgs Stad och finns nu även i en rad andra städer. Det är en digital samlingsplats där man enkelt hittar platser där man kan hyra, dela, byta, låna, ge och få och även köpa begagnat och få saker reparerade, låna verktyg och sportprylar, byta kläder, nyttja bilpool med mera. Det blir enkelt och lätt att få en överblick. Vi hoppas att Uppsalaborna snart får tillgång till Uppsalas Smarta karta.

2. Uppsala kommuns avfallsplan har många bra förslag, men det går för långsamt och innebär inte någon strukturförändring. Återvinningscentralerna (ÅVC) ska bli fler och några ska omplaceras. Det är bra, men innehållet behöver göras om så att det centrala blir återbruk och reparation. I dag slänger man grejer i olika containrar för återvinning eller kanske lägger för återbruk i en liten bod.

I planen står att systemen för mottagning ska utvecklas liksom avsättningen av återbruksmaterial som kommer in via återvinningscentralerna. På enkel svenska borde det betyda att ÅVC görs om till återbrukscentraler där man lämnar prylar till kunniga anställda som avgör om det som lämnas in kan direkt återanvändas, behöver repareras eller i sista hand återvinnas. Det kräver utbildning och fortbildning, verkstäder, reparatörer, handledning, genomtänkt geografisk placering av olika enheter, samarbete mellan olika grupper av anställda, information till kommunens invånare, nära kontakter mellan politiker och tjänstemän och att försäljningen av andrahandsvaror utökas kraftigt med fler second hand-butiker som kan ta emot den ökade mängden av andrahandsvaror.

I en tid då vi behöver hålla hårt i plånboken och värna klimat och miljö ökar efterfrågan, så låt oss snabbt skala upp verksamheten ordentligt.

3. Återbruksgalleria. Den mest kända gallerian är ReTuna i Eskilstuna där en mängd second hand-butiker, insamlingsplats för andrahandsvaror, verkstäder, folkhögskola och café är samlade under ett tak. Ett slags centrum för återbruk som samlar hantverkare, konstnärer, företag och utbildningar för att skapa återbrukskultur och visa på konkreta alternativ för en grön omställning. Det bygger framtidstro och optimism. Det går också att börja i liten skala och sen satsa mer, en mjukstart, som Härnösand med deras RE:store där man kan hyra en hylla, en större yta eller ha en permanent butik. I Uppsala skulle man kunna skapa en återbruksgalleria i Boländerna eller på annan lämplig plats.

Vi gläds åt Uppsalas insatser för återbruk av byggmaterial och uppskattar Klimatprotokollets arbete där näringsliv, kommun, region, universitet och civilsamhälle samarbetar för en bättre klimatpolitik, MEN det är inte en kraftfull väl samordnad helhetssatsning. 
Uppsala är en av 53 städer som ska bli en europeisk pilotstad i EU-satsningen ”Net Zero Cities” och genomföra pilotprojekt inom bl.a. cirkuläritet. Då duger inte dagens myrsteg utan då krävs elefantkliv. 
Våra förslag är genomförbara, kostar inte stora pengar och skulle få många att tänka nytt om andrahandsvaror, hyra, låna, reparera, byta, dela – sådant som är bra för miljön, vårt mående och vår plånbok. Det är en satsning på helheten och ett bättre liv!

Göran Brolund, Jordens Vänner
Gudrun Utas, Jordens Vänner

Debattartikeln publicerades i UNT 230317

Infångning av koldioxid lobbyisternas fantasi

Inflytelserika politiker, företagare och lobbyister talar gärna om infångning och lagring av koldioxid (den s.k. CCS-metoden). Den ”fyller ett känslomässigt snarare än tekniskt syfte” konstaterar Greta Thunberg i Klimatboken och citerar därmed en av sina många experter och forskare. Med ett diagram från Internationella Energiorganet (IEA) visas hur mycket uppfångning det skulle behövas för att uppnå netto-noll-utsläppsmålet år 2050: 1.578 megaton. Det jämförs med de löften om infångning som hittills avgivits (som alltså räknats in i hur man avser att uppnå netto-noll-målet). När boken skrivs är den globala kapaciteten att fånga in och lagra koldioxid ca 40 megaton. 

Den norska journalisten Ketan Joshi, som har talande exempel på havererade CCS-projekt från det egna landet, skriver: ”Också när CCS-tekniken fungerar, gör den det i en skala som är närmast försumbar i förhållande till storleken på det problem som metoden är tänkt att lösa”. Av de ca 150 projekt som planerades vara driftklara 2020 har två tredjedelar antingen avvecklats eller skjutits upp på obestämd tid, för att de blivit så fruktansvärt dyra i förhållande till det förväntade resultatet och givetvis inte funnit några intresserade investerare. Samtidigt produceras fortfarande tjusiga pdf:er fulla av ”bildbanksfoton” där CCS-metoden presenteras som en räddare i nöden. Den stimulerar och lindar in fantasin om att vi ska kunna fortsätta leva som vi gör idag och rättfärdigar den fortfarande stora utbyggnaden av fossilbränsleprojekt samtidigt som den bromsar och fördröjer verkliga åtgärder.

Den som vill läsa specifikt om infångning och lagring av koldioxid kan göra det på sidorna 260-264 i Klimatboken, som ju också skänkts till samtliga riksdagsledamöter. Det var bara SD:s ledamöterna som inte tog emot den gåvan. Hoppas i alla fall övriga tar tillfället i akt och sätter sej in i fakta.

Gudrun Utas, aktiv i Klimatstrejk Uppsala – på Forumtorget varje fredag kl 15-17

Artikeln publicerades i UNT 26/3

Medlemsmöte och studiecirkel 11/4

Kom på medlemsmöte 11 april kl 18.30 i Studiefrämjandets lokaler på Ljusbärargatan. Vi förbereder årsmöte, både för hela landet (i Göteborg 29-30 april) och för oss i Uppsalagruppen av Jordens Vänner. Vi välkomnar nya medlemmar. Ju fler vi är, desto mer kan vi göra!

Vi tar även tid för utvärdering av den globala klimatstrejken och uppföljning av andra aktuella engagemang.

Kl 19.00 hoppas vi komma igång med studiecirkeln Skogslandet. Det går bra att komma då om ni bara vill vara med och diskutera boken. Här kommer ett tips från Gudrun Utas till alla som är intresserade av den svenska skogen och regnskogen i Amazonas. Om det finns intresse kan vi ordna en filmkväll:

Jag vet inte om ni sett Vetenskapens värld på SVT1, ”Trädens superkrafter”.

Programmet finns på SVT Play till slutet av året (om jag fattat rätt). Ett rent fantastiskt program med intervjuade från forskningsprojekt i Frankrike, Italien och andra, med en engelskspråkig forskare/speaker som bl.a. beskriver det som att träden är ”intelligenta”, att de kommunicerar med varandra, att träden har utvecklats till just samarbete (samtidigt som vi människor lär oss att vi utvecklas genom konkurrens, tex i handelshögskolorna.)

Man går från en spännande genomgång av trädens liv under jordytan, att det faktiskt finns träd som är flera tusen år gamla (!)  och hela vägen fram till vad de kan betyda – och måste betyda – idag i vår kamp för klimatet. Det är en 50 minuter långt program som lämnar en nästan andlös. Och med ångest för vad vi gör med våra skogar.

Således verkligen något vi borde ta in i vår cirkel om skogen – och det gäller dessutom den film som vi får låna från Jordens Vänners kansli i Göteborg, som de gjort om Amazonas.

Gudrun, 28 mars 2023